Måne över Haväng Ulf Lundell

Se hur månen hänger
Över Haväng i natt
Som en gammal sliten slant
Och stenåldersstenarna
Så stilla i natt
Med blå skuggor
Vid strandens brant
Hör hur ugglorna ropar
Vid bäckens porl
Hör hur vågorna vaggar lugnt
Ser du ljusen från skeppet
På väg upp mot norr
Så sakta och så tungt
Jag antar att du aldrig lärde mej
Att va din man, att va din vän
Jag skrämde bort dej
För att jag var rädd
Att vi skulle bli två fångar sen
Hos varann

Se hur månen hänger
Över havet i natt
Se hur stjärnorna blir allt fler
Hör du klockorna från fåren
Som rör sej i flock
Långt därborta, dit du inte ser
Minns du hettan på stranden
När vi låg nakna hos varann
Minns du vattnet
Så klart och kallt
Vi var två barn i paradiset här
Vi fick en tid
Den är över, det är allt
Kanske vi aldrig kände varann
Du såg en annan än den jag är
Och jag såg en kvinna
Som ville va fri
Och allt jag kunde ge
Var det som band