1000 alper Organismen

[Vers 1]
Jag har penna, block vart jag än landar
Här för att bygga nått nytt på plats, vill inte laga det gamla
Lever i bubblan, jag hoppas ingen får andas
Så hör jag allt det där som du står för att stoppar fingrarna i halsen
Handsken passar, kanske klassas jag som underligt barn
En man av sitt ord, men mest känd för den vassaste udden i stan
Den äldsta hunden har nu satt sig och fastnat i träsket
Snälla låt mig få dö nu och blanda min aska i bläcket
För det skall kännas som en grundlig lobotomi
Jag tycker det skulle kännas bundet att va kort och koncis
Jag vänder taggarna utåt som ett kaktusfält
Går från glömd till packad och slutsålt och blir sen aktuellt
Det kommer fan aldrig hända att jag faller av
Skapandet är min triumf och den här pennan den är allt jag har
Så jag skriver om det här, mina vänner och mig
Tiden kommer alltid bära vårt namn, vad hände med dig?

[Refräng]
Jag flyger upp från djupet i marken
Innan det rinner ut i sanden, låt min röst få höras över tusen alper
Så spela mig högt, spela mig väl
Och låt mina känslor få komponera en sång utav hela min själ
Jag flyger upp från djupet i marken
Innan det rinner ut i sanden, låt min röst få höras över tusen alper
Så spela mig högt, spela mig väl
Och låt mina känslor få komponera en sång utav hela min själ