Jag Finns Inte Organismen

Varje gång jag säger ett ord så förvrids historien
Ändras till det allämna ryktets egen skumma tolkning
Jag lever inte, jag finns inte, det är ni som lever mig tycker åt mig
Gör saker som jag ska gjort ?fast ni är brevid mig ?
Denna tanken, jag frågar er, undrar om den är min
Snubben ni pratar med som ska va jag är enbart en stand-in
Ni tror jag rör mig, stör mig och gör mig gillad
Att jag bara finns när ni hör mig, och du jag rör mig stilla
Min tid i livet finns bara i form av ljud i olika format
Och mina konstiga band bygger konstgjorda band mellan folk
Miner, jag ändrar sällan min, kommer att fälla rim
Fast bara som ett ljud som mellanting mellan ting och människa
Ett väldans stim av det händiga som jag finns ibland
Är inte heller varelse, fast det skulle kunna va för det finns ibland
På ljudvågor så du, frågor:
Köp ett alster vi förklarar allt det här, finns inget mer att diskutera
Förstått?
Jag är ett rykte, en myt, en skugga av mig själv
En bråkdel av en situation det är oftast därför jag hamnar i bråken med
Så ni ska veta, jag är inte sådär konstig som jag verkar
Jag är så konstig att min kropp inte finns och bara min röst ger mig värkar
Förutfattade meningar om mig har blivit större än vad jag är
Så nu känns det som om jag bara baitar mitt eget rykte
Jag tyckte att mitt yttre skulle påverka nån
För nu för tiden är jag bara en röst i alla era högtalare