Ett slags liv Lars Winnerbäck

Jag har aldrig drömt om diamanter
Jag har aldrig drömt om guld
Jag har drömt för att få vila en stund
Från ärenden och skuld

Från en kall och blåsig vinter
Från ett inarbetat mönster
Jag är ingenstans på väg här
Men det lyser i ditt fönster

På varsin sida samma säng
På varsin sida jorden
Här rullar bilder från en undergångsfilm
Och jag har svårt att finna orden

Ser du stenarna som rullar här
Det blir aldrig mer som förr
Det här är sista gången jag
Vänder om och ringer på din dörr

För tradarna som ger sig ut på vägarna
Eller båtarna som lämnar sin hamn
Jag kommer aldrig sluta höra
Hur dom ropar mitt namn
Ta vind, ge dig av, här finns en famn
Och ett slags liv