Turbulens Sebastian Stakset & Petter

[Intro: Sebastian Stakset]
Det jag har lärt mig av det här livet, är att det går upp, och det går ner
Mannen, det är som ett flygplan, alltid mest turbulens innan den landar
Yeah

[Vers 1: Sebastian Stakset]
Jag går igenom turbulens, känslorna bränns
Jag vill skriva något som känns, men ibland det känns
Som vissa vänner har demens, andra människor tendens
Och tror de kan säga eller skriva vad som helst, ingen gatu intelligens
Ibland jag tittar runt i rummet, inser att jag är äldst
Hur hamnade jag här? Juste, jag blev frälst
Vad har jag gjort? A gentleman never tells-tells-tells, ah
Klippt några pokaler, tagit några L's
Du kom undan med mycket, så länge record sells
Frånvarande ibland, men jag står där när det gälls
Jag biter om jag måste, jag är tyst när det skälls
Ibland jag som ett monster, jag går in i mig själv
Mitt psyke som en cell, kan bli konstig kväll
Moodswings aktiveras för varje bagatell
Adhd, livet kan va både heaven and hell
Jag går igenom turbulens

[Refräng: Petter]
Det känns, finns sällan någon gräns
Fast i en värld där det alltid är turbulens
I skolan gick det sämst, fick alltid underkänt
Spårar ibland, vaknar upp och bara skäms
Broar som bränns, där man saknar konsekvens
Bokstavsbarn vi på en annan frekvens
Där det känns, och det finns aldrig någon gräns
Och vi lever i en värld med turbulens