Balladen om K Björn Afzelius

Jag är inte sjuk, inte sjuk
Jag är inte sjuk, inte sjuk
Jag är bara trött
Så oändligt trött
Men jag är inte sjuk, inte sjuk

Han kom som en sommarvind
Och älskovsleken var blind
Han gav mej ett barn
Sen gav han sej av
Jag var ung, jag förstod ingenting

Han ville bara va fri
Och leva sitt eget liv
Men skammen var min
Och den brände min kind
Och jag orkade inte stanna kvar

Så jag for med mitt barn från mitt hem
Ja, vi flydde till storstaden
Till gator och torg
Till buller och stoj
Till bilar, neonljus och betong

Men jag fick inget arbete
Så vi satt i vår lägenhet
I förorten
I ensamheten
En tvåa på sjunde våningen