[Intro: Saba]
Yeah, yeah, yeah, yeah, yeah, yeah, yeah
Ahem
Ah, ah, ah
Ah
[Vers: Saba]
Amerikansk hypnotisera
Vart ledsen sen 00
Var rädd för skiten i mitt huvud
Nu ler jag i mina bilder online
Isolering lärde mig tålamod om vägen att gå
Behövde lära mig min mammas depression var inte min egna
Behövde känna pessimismen
Försöker övertyga mig att realism var en bättre vision
Aldrig blivit accepterad i ghettot, men jag är på Divison
Och jag lever
Oförmåga att vara mig själv i ett rum fullt av niggas
Fokusеrad på fläckar och få bitches
Jag pratar inte, jag är tyst som en mus i mitt еget hus
Med lite bitterhet, orolig för att passa in
Och min morbror i häktet lärde mig hur man är en man
Men han misslyckades att nämna varför han gjorde vad han gjorde
Varför behövde min pappa dra innan jag lärde mig hur jag knyter mina skor?
Varför tror min mammas pojkvän att han gömmer faktumet han säljer droger?
Vi var barn, det betyder inte vi var dumma
Första gången jag såg en pistol, trodde om han skulle skjuta den
Shotgun i min mammas mun, "Snälla, gör det inte"
Hon sprang hem naken och kom direkt till oss
Och jag behövde gå till skolan nästa dag som om inget hänt
Utmärkt i bra betyg och de spelar ingen roll
Standardiserade tester, utbilda data
Du älskar hypen, men de är inte Saba
Du har inte sett pundare tills min familj
Mormor förlora hennes bror, hennes andra bror, hennes pappa
Du undrar varför jag inte dricker? Undrar varför jag inte röker?
Undrar varför jag inte lever? Undrar varför jag är så grå?
Undrar, "Var är en roligt kväll?" Väntar på poängen
Vill ha beatet kvantiserad? Du borde spela något annan skit
Nigga, vi var traumatiserade, du pratar om regeringen
Behövde bli nedslagen, slagsmål hur vi hanterar det
Jag önskar jag inte behövde bli känd för att bli viktig
Jag brukade önska att mina föräldrar kunde hålla det hjärtligt
Jag hatade mitt liv tills jag spelade pianot
De tog min bästa vän, på bar gärning
Mitt liv som en scen från en film
Medans, jag är barnet i privatskolan
Bär mina glasögon, spelar min dator
Ritar teckningar, var en A elev
På ett stipendium och jag hatade det
Lämnade orten, på något sätt, kom jag tillbaka
Yeah, yeah, yeah, yeah, yeah, yeah, yeah
Ahem
Ah, ah, ah
Ah
[Vers: Saba]
Amerikansk hypnotisera
Vart ledsen sen 00
Var rädd för skiten i mitt huvud
Nu ler jag i mina bilder online
Isolering lärde mig tålamod om vägen att gå
Behövde lära mig min mammas depression var inte min egna
Behövde känna pessimismen
Försöker övertyga mig att realism var en bättre vision
Aldrig blivit accepterad i ghettot, men jag är på Divison
Och jag lever
Oförmåga att vara mig själv i ett rum fullt av niggas
Fokusеrad på fläckar och få bitches
Jag pratar inte, jag är tyst som en mus i mitt еget hus
Med lite bitterhet, orolig för att passa in
Och min morbror i häktet lärde mig hur man är en man
Men han misslyckades att nämna varför han gjorde vad han gjorde
Varför behövde min pappa dra innan jag lärde mig hur jag knyter mina skor?
Varför tror min mammas pojkvän att han gömmer faktumet han säljer droger?
Vi var barn, det betyder inte vi var dumma
Första gången jag såg en pistol, trodde om han skulle skjuta den
Shotgun i min mammas mun, "Snälla, gör det inte"
Hon sprang hem naken och kom direkt till oss
Och jag behövde gå till skolan nästa dag som om inget hänt
Utmärkt i bra betyg och de spelar ingen roll
Standardiserade tester, utbilda data
Du älskar hypen, men de är inte Saba
Du har inte sett pundare tills min familj
Mormor förlora hennes bror, hennes andra bror, hennes pappa
Du undrar varför jag inte dricker? Undrar varför jag inte röker?
Undrar varför jag inte lever? Undrar varför jag är så grå?
Undrar, "Var är en roligt kväll?" Väntar på poängen
Vill ha beatet kvantiserad? Du borde spela något annan skit
Nigga, vi var traumatiserade, du pratar om regeringen
Behövde bli nedslagen, slagsmål hur vi hanterar det
Jag önskar jag inte behövde bli känd för att bli viktig
Jag brukade önska att mina föräldrar kunde hålla det hjärtligt
Jag hatade mitt liv tills jag spelade pianot
De tog min bästa vän, på bar gärning
Mitt liv som en scen från en film
Medans, jag är barnet i privatskolan
Bär mina glasögon, spelar min dator
Ritar teckningar, var en A elev
På ett stipendium och jag hatade det
Lämnade orten, på något sätt, kom jag tillbaka
Comments (0)
The minimum comment length is 50 characters.
Information
Users of Guests are not allowed to comment this publication.
There are no comments yet. You can be the first!