Sofia (Loet) Zacke

[Vers 1]
I en lägenhet vid Loet satt Sofia och log
Löven föll och det blev vinter i April när hon dog
Hon stod upp i många stormar blev som världsrymden böjd
Och hon sjöng mest hela livet och hon dog rätt så nöjd

[Refräng]
Där vid Loet
(Loet)
Där vid Loet
(Loet)

[Vers 2]
Hon var gammal som ett sekel ändå blixtrande klar
Sa hon hade vuxit starkast sina mörkaste dar
Inte mycket mer på CV:t än ett stort A i slöjd
Och hon sjöng mest hela livet och hon dog rätt så nöjd

[Refräng]
Där vid Loet
(Loet)
Där vid Loet
(Loet)

[Vers 3]
Dansa hemåt, glada bäckar led oss ner till vår älv
Alla mina största stunder var jag utom mig själv
Hade inte många drömmar kanske två på sin höjd
Att få sjunga hela livеt och få dö rätt så nöjd